Idag vet vi att tidig intervention har effekt. Forskningen understryker vikten av att sätta in insatser tidigt och visar hur vi bäst kan stödja barns lärande och utveckling. Studier har visat att effektiv behandling är aktiv, målinriktad och uppgiftspecifik [1–4]. Behandlingen ska vara frivillig, med barnets egen motivation i centrum, och ske i en stimulerande miljö. Dessutom behöver insatserna vara strukturerade, ges i hög dos med många repetitioner, samt vara barn- och familjcentrerade [1–4].
Men med all denna kunskap, vad är egentligen viktigast att komma ihåg i själva behandlingssituationen?
För att sammanfatta forskningsläget och hjälpa mig strukturera behandlingen har jag skapat en enkel minnesregeln: De fyra (eller fem?) M:en. Och förresten – många av er vet kanske redan att jag är baskettränare på min fritid, och jag använder faktiskt samma minnesregel när jag coachar också 😊
Motorik – grunden för framgångsrik behandlingen
Det första och viktigaste M:et är att förstå barnets motoriska förmåga. Jag behöver veta både vilken nivå barnet befinner sig på just nu och vilken nivå som kommer härnäst. Dessutom måste jag kunna bedöma barnets rörelsekvalitet eller det motoriska utförande.
En tydlig bild av barnets motoriska förmåga - båda styrkor och svagheter - är avgörande för att kunna sätta relevanta och realistiska mål samt välja rätt aktiviteter. Att förstå barnets motoriska förmåga är grunden för framgångsrik behandling.
Mål – påverkar hjärnans utveckling
Det andra M:et är mål. Forskning har visat att hjärnan organisera kring mål [5], och att dess plasticitet påverkas av målinriktad och specifik träning [3, 6]. Det innebär att vi, genom att arbeta målinriktat, kan påverka både hjärnans funktion och struktur.
Därför är det avgörande att identifiera vad barnet kan och är intresserat av, så att vi kan välja meningsfulla mål – både för barnet och för mig som terapeut. Kom ihåg att våra mål ofta skiljer sig åt. Min utmaning är därför att hitta aktiviteter som tränar mitt mål men samtidigt känns meningsfull för barnet. Till exempel kan mitt mål vara att barnet ska ligga på mage för att stärka nacken, medan barnets mål kanske är att nå en spännande leksak. När vi lyckas kombinera dessa mål skapar vi en behandlingssituation som både är genomförbar och effektiv.
Motivation – nyckeln till lärandet och utveckling
Det tredje M:et är motivation. För att nå målet måste vi ha motivation! För att ett barn ska vilja upprepa en rörelse eller träna på en ny färdighet måste det finnas något som lockar – något som känns intressant och spännande. Motivationen är således avgörande för lärandet. Enligt Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen lär sig barnet bäst genom aktiviteter som är lagom utmanande och som kan klaras med rätt mängd stöd - det vill säga aktiviteter som inte är för lätta eller för svåra. Genom att förstå barnets motoriska nivå kan vi hitta aktiviteter som ligger i denna zon, vilket främjar både utveckling och självständighet.
Mängd – träning ger färdighet
Det sista och fjärde M:et är mängd. För att barnet ska lära sig något nytt krävs träning, träning och ännu mer träning. Du kanske har hört talas om "10 000-timmarsregeln", som hävdar att det krävs 10 000 timmars träning för att bli expert [7]. Även om regeln är omdebatterad understryker den vikten av mängd och repetition för att bemästra en färdighet.
Ett exempel från barns motoriska utveckling är Karen Adolphs forskning, som visar att ett barn som lär sig gå tar ungefär 14 000 steg per dag [8]. Om du någon gång har använt en stegräknare vet du hur mycket det är! Detta understryker hur viktigt träning och repetition är för att bli skicklig i en färdighet. För att uppnå den mängd träning som behövs är motivation avgörande. Tillsammans med barnet och föräldrarna behöver vi hitta aktiviteter som är roliga och lagom utmanande. Det skapar goda förutsättningar för behandlingen.
Det är också viktigt att komma ihåg att träning för barn skiljer sig från träning för vuxna. För barn kan mängden delas upp i kortare stunder under dagen och veckan, och mycket av träningen sker naturligt genom lek och vardagsaktiviteter. Forskning på spädbarn visar att träning ofta omfattar 20–30 minuter per dag, 5–6 dagar i veckan [9]. Denna flexibilitet gör det enklare att integrera träningen i barnets vardag och minska stress för familjen.
Miljön – en avgörande faktor för utveckling
Ett femte M har smugit sig in i min minnesregel - miljön. Även om den ligger utanför barnet är den avgörande för dess utveckling och lärande. Ingen aktivitet eller intervention är meningsfull utan att placeras i en kontext, och all behandling bör utgå från den kontext där den sker.
Barnets utveckling formas av den miljö det växer upp i. Dynamiska systemteorier menar att barnets motoriska utveckling påverkas av en kombination av barnets förmågor, uppgiften och kontexten/miljön [10]. Karen Adolph lyfter i sin forskning fram kopplingen mellan motorisk och psykologisk utveckling och presenterar de fyra E:na som centrala aspekter: motoriken är embodied (påverkas av kroppens förutsättningar), embedded (formas av miljön), enculturated (påverkas av sociala och kulturella faktorer) och enabling (öppnar nya möjligheter för lärande och utveckling) [11].
Forskning visar också att en berikad (enriched) miljö har en positiv effekt på behandlingsutfallet [1, 12]. En stimulerande miljö som väcker barnets nyfikenhet skapar goda förutsättningar för både motivation och målinriktad träning.
Sørvoll och kollegor betonar att barnet, genom sina rörelser och interaktioner med miljön, formar både sin identitet och sin uppfattning om vad som är viktigt och meningsfullt [10]. Därför är det viktigt att komma ihåg att barnet redan från födseln är en aktiv deltagare i behandlingen, med egna upplevelser och erfarenheter som påverkar dess utveckling.
Miljön är alltså inte bara en bakgrund, utan en aktiv och betydelsefull faktor i barnets utveckling – en faktor som vi kan påverka och använda som en del av vår behandling.

M:en som stöd i behandlingen
De fyra eller fem M:en hjälper mig – och kanske dig också – att komma ihåg vilka delar jag måste ha koll på för att lyckas med min behandling (eller träning 😊). Med detta ramverk kan jag förenkla komplexa situationer och använda det för att analysera och anpassa min behandling, så att mina patienter (eller spelare) kan utvecklas och lära sig nya färdigheter.
Vad tycker du om de fem M:en? Är det något du kan använda i din kliniska vardag?
Kine 🌱
PS. Tycker du detta låter spännande och vill lära dig mer? Är du intresserad av behandlingskursen "Fysioterapi för det lilla barnet"? Skriv upp dig på vår intresselista för framtida kurser!
Referenser
Novak I, Morgan C, Fahey M, et al. State of the evidence traffic lights 2019: systematic review of Interventions for preventing and treating children with cerebral palsy. Curr Neurol Neurosci. Rep. 2020;20:1–21.
DeLuca SC, Trucks MR, Wallace D, et al. Evidence for using ACQUIRE therapy in the clinical application of intensive therapy: a framework to guide therapeutic interactions. Behav Sci. 2023;13:484.
Hadders-Algra M. Early diagnostics and early intervention in neurodevelopmental disorders—age-dependent challenges and opportunities. J Clin Med. 2021;10:861.
Novak I, Mcintyre S, Morgan C, et al. A systematic review of interventions for children with cerebral palsy: state of the evidence. Dev Med Child Neurol. 2013;55:885–910.
Von Hofsten C. An action perspective on motor development. Trends Cogn Sci. 2004;8:266–272.
Kleim JA, Jones TA. Principles of experience-dependent neural plasticity: implications for rehabilitation after brain damage. J Speech Lang Hear Res. 2008;51:S225-239.
Gladwell M. Outliers: The Story of Success. New York: Little, Brown and Company; 2008.
Adolph KE, Cole WG, Komati M, et al. How do you learn to walk? Thousands of steps and dozens of falls per day. Psychol Sci. 2012;23:1387–1394.
Harniess PA, Gibbs D, Bezemer J, et al. Parental engagement in early intervention for infants with cerebral palsy—a realist synthesis. Child Care Health Dev. 2022;48:359–377.
Sørvoll M, Øberg GK, Girolami GL. Motor control and skill acquisition in pediatric physical therapy: an enactive proposal. Front Psychol. 2023;14:1226593.
Adolph KE, Hoch JE. Motor development: embodied, embedded, enculturated, and enabling. Annu Rev Psychol. 2019;70:141–164.
Cioni G, Inguaggiato E, Sgandurra G. Early intervention in neurodevelopmental disorders: underlying neural mechanisms. Dev Med Child Neurol. 2016;58:61–66.
Comments