Vi har alla mött någon som verkar klumpig i sina rörelser—någon som ofta spiller, snubblar eller går in i saker. Kanske har du hört någon säga, ”jag har aldrig kunnat lära mig cykla” eller liknande. Som fysioterapeut hör jag och mina kollegor ofta kommentarer som ”han är ju bara lite klumpig, det är inget farligt” eller ”alla kan ju inte bli ballerinor”. Men är det verkligen så enkelt? Är motoriska svårigheter obetydliga?
Nej, så är det självklart inte. Motoriska svårigheter kan ha stora konsekvenser som sträcker sig långt bortom enbart rörelser och påverkar både fysisk och psykisk hälsa. Faktum är att 5–6% av alla barn, vilket motsvarar ungefär 80 000 skolbarn i Sverige, uppfyller kriterierna för Developmental Coordination Disorder (DCD) [1]. DCD är en utvecklingsneurologisk/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar förmågan att planera och utföra rörelser. Tidigare trodde man att barn växte ifrån dessa svårigheter, men idag vet vi att hos ungefär 30–70% kvarstår problemen upp i vuxen ålder [2, 3].
Samsjuklighet och diagnostik
DCD förekommer ofta tillsammans med andra neuropsykiatriska tillstånd. Ungefär 50% av alla med DCD har även ADHD, och vice versa [4]. Dessutom har upp till 75% av barn med autism motoriska svårigheter som motsvarar en DCD-diagnos. Trots detta ställs diagnosen DCD sällan i Sverige. Enligt Socialstyrelsens register fick endast 334 barn diagnosen DCD (F82) under 2023, medan 58 389 barn diagnostiserades med ADHD under samma period. Detta trots att förekomsten av DCD och ADHD är lika hög. Denna stora skillnad tyder på att DCD är kraftigt underdiagnostiserat, vilket är oroande med tanke på att motoriska svårigheter är vanliga.
Hur DCD påverkar barn och vuxna
Personer med DCD kan uppfattas ofta som klumpiga och kan ha svårt att lära sig nya färdigheter—oavsett hur mycket de övar. För barn kan vardagliga aktiviteter som att knyta skosnören, äta med bestick, skriva, bygga med lego, simma eller cykla vara stora utmaningar [2], vilket påverkar deras delaktighet i fysiska och sociala sammanhang [5, 6]. Forskning visar att barn med DCD ofta även har svårigheter i skolan [7–9], och tillsammans med kollegor har jag visat att DCD under barndomen kan påverka utbildningsresultaten i vuxen ålder, särskilt bland kvinnor [10]. För vuxna kan motoriska svårigheter leda till problem med att planera sin dag, genomföra hushållssysslor, fullfölja studier, behålla arbete eller lära sig köra bil [3, 11]. Det har också visat sig att vuxna som haft DCD kan uppleva utmaningar i intima och sexuella relationer [12].
Konsekvenser utöver motoriska svårigheter
Konsekvenserna av DCD sträcker sig bortom motoriska svårigheter och påverkar både fysisk och psykisk hälsa [13–15]. Både barn och vuxna med DCD kan uppleva ensamhet, nedstämdhet, depression, låg självkänsla och bristande tilltro till sin egen förmåga [15, 16]. En svensk studie visade också att barn med motoriska svårigheter som utreddes för ADHD eller autism löpte tre gånger högre risk att mobbas jämfört med barn med god motorik som genomgick samma utredningar [17]. Dessutom är fysiska problem som övervikt och nedsatt fysisk kapacitet vanligt förekommande [13, 18].
Anpassning och stöd
Trots utmaningarna visar vår forskning att personer med DCD kan utveckla strategier för att hantera sina svårigheter och leva ett liv utan att känna sig begränsade [12]. Att acceptera sina utmaningar och anpassa sig till dem är avgörande för att stärka självständigheten och självförtroendet. Studier visar att vuxna med DCD använder kognitiva strategier, miljöanpassningar och socialt stöd snarare än fysiska copingstrategier [19]. Vår forskning betonar vikten av föräldrars och skolors stöd för att främja utveckling och välmående. När föräldrar och andra i barnens närhet förstår DCD kan de erbjuda bättre stöd, vilket stärker barnets självkänsla och förmåga att delta aktivt i vardagen [20].
Envishet – en positiv egenskap
Under 2023 genomförde vi studien ”Impact for DCD” vid Uppsala universitet som en del av ett internationellt initiativ. Vi inkluderade föräldrar till barn med motoriska svårigheter, och många av dessa barn uppfyllde kriterierna för DCD. I studien fick föräldrarna beskriva hur svårigheterna påverkade vardagen, men de fick även lyfta fram barnens styrkor. Enligt många föräldrar visade barnen stor potential inom intellektuella och kreativa områden som läsning, matematik, problemlösning och skapande. Föräldrarna beskrev också sina barn som omtänksamma, kreativa, verbalt starka, nyfikna och framför allt envisa, med en stark vilja att övervinna utmaningar och utvecklas med ett positivt sinne.
"Hon har en vilja av stål och ger inte upp utan fortsätter att kämpa även när allt går emot henne."
Mamma om dottern på 7 år
"Han är envis och tar sina svårigheter med ett leende."
Mamma om sonen på 8 år
Även hos vuxna beskrivs envishet och förmågan att hitta egna sätt att lösa uppgifter på som avgörande för att lyckas med motoriska utmaningar [12].
Hjälp oss sprida kunskap om DCD under #DCDAwarenessWeek
I Sverige saknas verksamheter som erbjuder behandling till personer med DCD, vilket gör det ännu viktigare att öka medvetenheten om tillståndet bland föräldrar, vårdpersonal och skolor. Tidig upptäckt och rätt stöd är viktigt för att främja barnets utveckling och mildra de negativa konsekvenserna av DCD.
Under #DCDAwarenessWeek vill vi därför sprida kunskap om DCD och skapa en förståelse så att vi kan hjälpa barnen att lyckas i sin vardag 🌟
Kine 💙
💡 Vill du läsa mer om DCD? Kolla in dessa länkar:
"Min kompis har DCD", det finns en kort presentation av boken HÄR
Early identification of/intervention for children with/at risk of DCD
Do-IT Profiler, essential resources for parents and adults living with DCD
Referenser
American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders: DSM-5. 5th ed. Arlington, Va.: American Psychiatric Association, 2013.
Blank R, Barnett AL, Cairney J, et al. International clinical practice recommendations on the definition, diagnosis, assessment, intervention, and psychosocial aspects of developmental coordination disorder. Dev Med Child Neurol. 2019; 61:242–285.
Tal Saban M, Kirby A. Adulthood in developmental coordination disorder (DCD): a review of current literature based on ICF perspective. Curr Dev Disorder Rep. 2018;5:9-17.
Cleaton MA, Kirby A. Why do we find it so hard to calculate the burden of neurodevelopmental disorders. J Child Dev Disord. 2018;4:10.
Jarus T, Lourie-Gelberg Y, Engel-Yeger B, et al. Participation patterns of school-aged children with and without DCD. Res Dev Disabil. 2011;32:1323–1331.
Izadi-Najafabadi S, Ryan N, Ghafooripoor G, et al. Participation of children with developmental coordination disorder. Res Dev Disabil. 2019;84:75–84.
Harrowell I, Hollén L, Lingam R, et al. The impact of developmental coordination disorder on educational achievement in secondary school. Res Dev Disabil. 2018;72:13–22.
Landgren V, Fernell E, Gillberg C, et al. Attention-deficit/hyperactivity disorder with developmental coordination disorder: 24-year follow-up of a population-based sample. BMC Psychiatry. 2021;21:161.
Landgren V, Fernell E, Gillberg C, et al. Deficits in attention, motor control and perception childhood to age 30 years: prospective case–control study of outcome predictors. BMJ Open. 2022;12:e054424.
Persson I, Sampaio F, Samkharadze T, et al. Impact of developmental coordination disorder in childhood on educational outcomes in adulthood among neonatal intensive care recipients: a register-based longitudinal cohort study. BMJ Open. 2023;13:e071563.
Kirby A, Edwards L, Sugden D. Emerging adulthood in developmental co-ordination disorder: Parent and young adult perspectives. Res Dev Disabil. 2011;32:1351–1360.
Zahlander J, Fäldt A, Kirby A, et al. Exploring adults’ recollections of growing up with childhood motor difficulties: a qualitative study using systematic text condensation. BMJ Open. 2024;14:84346.
Cavalcante Neto JL, Draghi TTG, Santos IWP dos, et al. Physical fitness in children with developmental coordination disorder: a systematic review. Phys Occup Ther Pediatr. 2024;44:626–655.
Weber MD, Draghi TTG, Rohr LA, et al. Health-related quality of life in children with developmental coordination disorder: a systematic review. Health Qual Life Outcomes. 2023;21:62.
Tamplain P, Miller HL. What can we do to promote mental health among individuals with developmental coordination disorder? Curr Dev Disord Reports. 2021;8:24–31.
Kirby A, Williams N, Thomas M, et al. Self-reported mood, general health, wellbeing and employment status in adults with suspected DCD. Res Dev Disabil. 2013;34:1357–1364.
Bejerot S, Humble MB. Childhood clumsiness and peer victimization: A case-control study of psychiatric patients. BMC Psychiatry. 2013;13:1–11.
Rivilis I, Hay J, Cairney J, et al. Physical activity and fitness in children with developmental coordination disorder: a systematic review. Res Dev Disabil. 2011;32:894–910.
Meachon EJ, Alpers GW. How are you getting by? Coping in developmental coordination disorder versus attention-deficit/hyperactivity disorder. Br J Occup Ther. 2023;86:42–52.
O’Dea A, Stanley M, Coote S, et al. Children and young people’s experiences of living with developmental coordination disorder/dyspraxia: a systematic review and meta-ethnography of qualitative research. PLoS One. 2021;16:e0245738.
留言